Jag har varit så inställd på att kl 14.30 så ska jag till strålbehandlingen för första strålningen att jag har nästan förträngt kl 11.00 då jag ska till cytostatika mottagningen för fjärde sprutan Herceptin. Första gången med bara en spruta Herceptin, får se om jag reagerar något på den. Under natten drömde jag många konstiga drömmar om denna Herceptinspruta, bland annat att jag glömde gå dit och när jag väl kom dit så hann jag knappt dra ner byxorna och sätta mig tillrätta innan hon stack eller högg mig i låret.
Jag kom iväg till cytostatika mottagningen i tid så min sköterska behövde inte jaga mig. 🙂 Det enda hitintills jag reagerat på var tejpen! Jag glömde ta bort den efter lunchen så den fick sitta på till sen eftermiddag. När jag satt i bilen på väg hem efter att handlat så började det klia så infernaliskt på låret, det tog ett tag innan jag kom på varför. När jag kom hem var jag väldigt röd på hela låret, om det bara är tejpen eller om det är Herceptinen också är svårt att säga.
Det blev lite tidsfördriv på jobbet innan klockan blev nog mycket för att gå ner till Strålbehandlingen. Väl där satt jag ett tag tills det kom ut någon och berättade att de var en kvart sena. Jaja, jag har inte bråttom hem jag kommer ändå hem försent för att få vila/sova i fåtöljen. När det blev min tur så fick jag komma in på ett rum först och en sköterska berättade lite vad de skulle göra och jag fick ställa frågor om jag hade några. Hon visade mig runt lite så jag fick se hur det såg ut där de satt medans jag blev strålad. Sen fick jag gå in i självaste rummet där apparaten finns. Jag fick ta av mig på överkroppen och skorna och lägga mig på britsen med armarna över huvudet. De körde ner något så att gröna streck syntes och efter de justerade hon min kropp. Sen var det att ligga stilla.De gjorde en ny datortomografi för att ha att jämför med bilderna de tog vid förra besöket. De gjorde mätningar också för att se så de har rätt inställningar. Det känns lite konstigt när man ligger där och ser hur de tar fram en plastbit och lägger på bröstet, tar bort den och sedan tejpar fast något. Hur noga kan det vara då? När jag ligger platt på rygg och ser vad de gör genom att det speglar sig i glaset på självaste strålningsmaskinen så är det inte alltid rätt det man ser. 🙂 Några av mätningarna blev inte bra så det får de göra om imorgon. Nej, tänkte jag, måste jag hit imorgon också! Sekunden efter kommer jag på att jag ska hit 24 gånger till så imorgon och i övermorgon och så vidare. Jag trodde när hon kom in och sa att de var tvungen att mäta om imorgon också att jag skulle strålas nu men det var redan klart, alltihop. Så det var bara att klä på sig. När jag låg i denna smala brits med denna ”jättelika” apparat bakom och runt mig känner man sig liten och utlämnad, personalen finns en vägg och en korridor bort så de är inte långt borta. I taket har de lite fina takplattor, det är blå himmel med lite molntussar på. På högersidan är det toppen på ett barrträd och på vänstersidan är det toppen på 2 olika lövträd. Tyvärr så får jag se mest på barrträdet eftersom strålningsapparaten mest är på vänster sida och täcker lövträden. Undrar om man kan få be om en justering av träden eller strålningsplatsen? 🙂
Efter detta var det att åka och handla. Jag var så trött så när jag handlade tänkte jag att jag skulle köpa något gott till mig men choklad är ingen idé för det smakar inget vidare eller så smakar det inte alls. Så jag köpte mig en rosa blomma så här i den rosa månaden. 🙂 Får se hur länge den håller då jag inte köpte någon ytterkruka, för det fanns inte i huvudet att det kanske skulle behövts, och vi hade inte någon hemma. Ska snart handla igen så får se om jag kommer ihåg det då…
