Då var måndagen och alla dessa besök klara. 🙂 Jag har jobbat mina timmar men jag fick byta bort vissa arbetsuppgifter då min höger hand och arm tröttnade på att göra vissa arbetsuppgifter.
På förmiddagen så var jag till cytostatikamottagningen och fick min Herceptinspruta. Frågade henne om mina problem som började i och med strålbehandlingen och att jag bara fick Hercpetinsprutan. Jag är stel och det värker i leder och muskler så frågan är om det kanske är en biverkan på Herceptin eller om det kan vara min RA som satt igång. Om RA vet jag att det kan hon inte svara på utan det får jag i så fall ta kontakt med Reumamottagningen men hon sa att de allra flesta hade ingen biverkning av Herceptin. Hon skulle kolla upp det när hon fick tag på en läkare att fråga. Halsbränna är något jag också har fått tillbaka men det trodde hon var strålningens fel. Jag har Omeprazol hemma så det kan jag fortsätta med. Tillbaka och jobba lite innan det blev lunch och iväg till Ortopedtekniska för utprovning av strumpa till arm och hand.
Det besöket skulle jag helst vilja ha ogjort dels för att jag vill inte ha denna sak på armen och dels för att det gjorde fruktansvärt ont när hon drog på den. Jag sa till i början av besöket att jag hade tid på strålbehandlingen om en kvart och det gick hon igång på och slutade lyssna på mig. Jag försökte säga att de vet om att jag hade denna tid och kunde bli sen dit. Hon mätte på vissa delar av arm och hand sedan tog hon fram en strumpa för armen och drog på den, jag sa att jag var lite öm och hon drog på den. Jag sa aj och hon fortsatte att dra på den, då tänkte jag att det var ingen idé att säga något mer utan bara bita ihop och stå ut. Själva strumpan är lite mindre än armen så det är svårt att dra på den men man kan göra det på olika sätt. Då var det handsken som skulle på också, den kan väl inte göra ont! Jo det går att sätta på den på ett lite hårdare sätt också. När handsken var på så tryckte hon in fingrarna mellan mina fingrar och vid tummen och jag upptäckte att där var jag öm också. Jag han inte ställa frågor, inte för att jag kom på några för jag hade ganska ont i armen, utan så fort allt var på så öppnade hon dörren och jag fick hennes visitkort och jag fick höra av mig om jag undrade över något. Detta var nog det mest smärtsammaste besöket under hela min sjukdomsperiod.
Jag kom till strålbehandlingen före min tid så hon på ortopedteknik hade jobbat snabbt och effektivt eller? I fredags fick jag rådet av en av sköterskorna på strålbehandlingen att smörja in med kortisonsalva på det strålade området då sköterskan där tyckte jag var väldigt röd. Jo, jag är röd och det kliar lite grann men jag smörjer ganska bra ändå. 🙂 Jag har varit dålig att smörja under helgen men gjorde det igår kväll och i morse med svag kortisonkräm och det har känts mycket bättre. Eftersom det hade hjälpt så skulle jag få en starkare kortisonsalva utskriven så jag får besöka apoteket imorgon efter jobbet.
Att laga mat med en extra vante på sig är en utmaning så det är tur att Rikard är hemma och kan hjälpa mig. Vi äter inte samma mat för tillfället då han äter flytande och jag äter ”riktig” mat. 🙂 Allt blir lite besvärligare då jag måste hela tiden tänka på vad jag ska göra, jag kan ta av mig själva handsken men egentligen får jag inte det. Den blir inte mysig om den blir blöt, det har jag testat. 🙂
